onsdag 9 oktober 2013

Assignment #3

Gå en poängpromenad!

Vi fick ett papper med olika uppdrag som vi skulle utföra. Varje uppdrag var värt olika poäng. Utmaningen var att samla ihop minst 200 poäng.
Under vår konstvandring passade vi på att samla ihop några poäng. Jag fick ihop 225 poäng.

200p. Dela med dig av dig själv till publik på stan.
20p. Fotografera dig tillsammans med okänd.

(Ingen bild) 5p. Fråga någon okänd om vägen.

Jag tyckte att utmaningen var rolig. Men lite skrämmande. Fråga efter vägen eller vad klockan är (som också fanns med som uppdrag) gör jag ganska ofta. De sakerna jag utförde var något nytt. Det var spännande att gå utanför trygghetszonen för en stund samtidigt som det var jobbigt just då. Vi hade väldigt roligt när vi utförde våra uppdrag i alla fall :)

That´s all for now :)

tisdag 8 oktober 2013

Assignment #2

"Spela in ett ljud, släpp ut ljudet på en oviktigt plats"

Jag valde att använda ljudet från filmen jag spelade in på konstbienalen (kajskjul). Jag tror att ljudet är från den ceremonin som konstverket ska visa. Jag valde att spela upp ljudet i min trappuppgång. För att det är en oviktig plats för mig, eftersom att jag enbart vistas där när jag ska till eller från min lägenhet. Det var ingen som vistades i trappuppgången mer än jag när ljudet spelades upp så jag fick inga reaktioner. Här kommer ljudet:


That´s all for now :)

SMAKA PÅ KONST

Förra veckan fick vi en uppgift som handlade om konst. Vi skulle gå på en konstvandring genom Göteborg stad. Vi fick en karta med markerade platser vi skulle besöka. Det var lite klurigt att hitta alla alster i och med att vi bara fick ett kryss på en karta att leta efter. När vi hade gått hela rundan skulle vi välja ett av dem alster vi sett som vi kände något extra/ fastnade för. När vi valt alster skulle vi skriva en historia bakom denna.

Jag valde en staty som är ett minne för Raoul Wallenbergs gärning. Statyn står vid Hagakyrkan. 


När jag såg denna staty fick jag en känsla av sorg. Människorna som sitter framför stenen verkar väldigt ledsna och hopplösa. Den berörde mig på ett sätt som de andra objekten inte gjorde. 
Dock var det svårt att skriva en berättelse om denna staty. Jag visste inte riktigt vart jag skulle börja. Det blev till slut så här:

Det är en kall höstdag, löven har precis börjat falla av träden. Det går att ana en solstråle någonstans där bakom molnen som försöker tränga sig fram men som inte riktigt når hela vägen. Dagen förblir kall och grå. Människorna som sitter vid stenen sörjer det tragiska beskedet om Wallenbergs död. Han var en man att se upp till, en person med stort mod och med hjärtat på rätt plats. Människorna vid stenen vet inte vart dem ska ta vägen eller var de hör hemma. Kanske finns det en plats för dem någonstans, kanske överlever dem inte dagen, kanske besannas deras drömmar om fred på jorden... 

That´s all for now :)